CURA kliniken

Ultraljudsdiagnostik

docent Per-Håkan Persson
leg. barnmorska Britt-Marie Weldner
leg. barnmorska Ann-Margreth Robertz leg. barnmorska Ann-Therese Lindskog

Remiss erfordras. Graviditetskontroller, undersökningar av bukorganen, sköldkörtel, prostata mm.

Ni kan titta på några ultraljudsbilder här. Se t.ex ett foster i livmodern

där man kan se det mesta av ansiktet och övre delen av kroppen eller en tvillinggraviditet i graviditetsvecka nr 8.

Här syns de två rummen i livmodern med var sitt foster.

Om fosterdiagnostik för blivande föräldrar

Vad menas med fosterdiagnostik?
Fosterdiagnostik innebär att man undersöker fostret för att utesluta eller påvisa missbildning eller annan avvikelse. Alla blivande föräldrar har rätt till information om fosterdiagnostik men föräldrarna bestämmer alltid själva om de vill ha fosterdiagnostik. Undersökningarna är således helt frivilliga.
Fosterdiagnostik innebär att man undersöker fostret för att utesluta eller påvisa missbildning eller annan avvikelse. Alla blivande föräldrar har rätt till information om fosterdiagnostik men föräldrarna bestämmer alltid själva om de vill ha fosterdiagnostik. Undersökningarna är således helt frivilliga.

Vilka metoder finns för fosterdiagnostik?
1. Fostervattenprov (amniocentes)
Vid fostervattenprov för man in en tunn nål genom mammans bukvägg och suger ut ca 15 ml fostervatten. Fostervattnet återbildas inom loppet av ett dygn. Fostervattnet skickas för analys av kromosomer. Analysen visar om fostret har avvikande kromosomuppsättning. Den vanligaste kromosomsjukdomen är Downs syndrom (mongolism). Analysen tar 3-4 veckor.
Fostervattenprov görs vanligen efter 14 fullgångna veckor. Risken för Downs syndrom ökar med tilltagande ålder hos mamman. Detta gäller inte i samma utsträckning för andra, ovanligare kromosomsjukdomar. Analys av andra sjukdomar kan göras med hjälp av fostervatten men dessa sjukdomar måste man fråga speciellt efter.
Anledning till att föräldrar kan välja fostervattenprov:
Hög ålder hos mamman
Tidigare barn med kromosomavvikelse
Fynd vid ultraljudsundersökning som visar ökad risk för att fostret ska ha en kromosomavvikelse (se nedan).

Risker med fostervattenprov
Risken för missfall är något ökad efter ingreppet (p.g.a. att man punkterat fosterhinnorna). Risken för missfall efter fostervattenprov ökar med ca en procentenhet.

2. Ultraljudsundersökning
Ultraljudsundersökning är den metod som hittar flest avvikelser hos det väntade barnet beroende på att de flesta kvinnor väljer att genomgå denna undersökning. Ultraljudsundersökningen kan betraktas som en hälsokontroll av det blivande barnet. Man undersöker alla foster enligt samma mönster.
Vad kan man finna med ultraljud?
Strukturella defekter
Vid undersökningen går undersökaren igenom barnets anatomi efter ett förutbestämt schema. Detta innebör att man undersöker barnets proportioner, ben, armar, skalle, ryggrad, hjärta, njurar, ansikte etc.
Man kan inte räkna upp vad man kan eller inte kan påvisa med ultraljud. Det varierar beroende på fostrets ålder, mammans vikt, fosterläge etc. Alla undersökningar i rutinprogrammet innefattar en genomgång av barnets anatomi. Undersökaren berättar vilka strukturer som undersöks. Finner man något avvikande får föräldrarna veta det.

Med mjuka markörer menas, att foster med t.ex. kromosomavvikelser (se ovan) eller ryggmärgsbråck har små avvikelser i utseendet som gör att man bedömer att risken är ökad för dessa sjukdomar. Finner man mjuka markörer för kromosomsjukdom föreslår man ofta föräldrarna ett fostervattenprov.
Föräldrarna bestämmer alltid själva om de vill gå vidare med fostervattenprov vid ökad risk.

När görs ultraljudsundersökningen?
För riskbedömning av Downs syndrom är den bästa tiden för undersökning 10-14 veckor. Den viktigaste mjuka markören för kromosomsjukdom är ökat vätskeskikt i nacken på fostret (nackuppklarning; Nuchal Translucency, NT). Man räknar med att hitta 75-80% av Down-barnen om man undersöker vid denna tidpunkt. Ultraljud kan dock inte påvisa eller utesluta kromosomsjukdom. Man måste alltid göra ett fostervattenprov för att få besked. Ökad s.k. nackuppklarning innebär alltså inte nödvändigtvis att fostret har ett kromosomfel. Normal nackuppklarning utesluter inte kromosomfel helt och hållet.
Önskar föräldrarna inte en riskbedömning enligt ovan, är den vanligaste tidpunkten för ultraljudsundersökning 16-18 veckor. Man tittar även vid denna undersökning på de mjuka markörerna. Speciellt nackuppklarningen kan hos vissa foster ha gått tillbaka vid denna tidpunkt och därför är den sena undersökningen något sämre när det gäller kromosomsjukdomar. Annan anatomi är lättare att bedöma eftersom fostret är större än vid 10-14 veckor.
Alla avvikelser som påvisas med ultraljud är inte allvarliga men kan vara värdefulla att känna till inför förlossningen och för ett korrekt omhändertagande i livets start.
För mer information - se separat information om ultraljud från SBU: Undersökning med fostervattenprov eller ultraljud beroende på vissa ärftliga sjukdomar.
I vissa familjer finns ökad risk för medfödd sjukdom som går att diagnostisera. I sådana fall måste man alltid diskutera med sin läkare vad som finns i form av fosterdiagnostik och vid vilken tidpunkt i graviditeten man bäst undersöker.
Innan man som blivande förälder bestämmer sig för fosterdiagnostik bör man noga tänka igenom vad man gör, om det visar sig att fostret har en defekt. Vill man inte veta, bör man avstå från undersökningen.

Vid alla ultraljudsundersökningar på CURA kliniken– oavsett indikation – gäller följande:
En vuxen anhörig är välkommen att deltaga.
Videofilmning eller fotografering är inte tillåtet. Däremot får alla en bild på barnet.

Ansvarig läkare: Doc PH Persson
Barnmorskor: Ann-Margreth Robertz, Britt-Marie Weldner